Öjebyn

	Gavel med blindering i den korsformiga kyrkan i Öjebyn.

Öjebyn har varit Piteå sockens centralplats sedan 1400-talet. Kyrkan ligger mitt i tätorten några kilometer nordväst om Piteå stad.  

Häradshövding Peter Djeken lät på 1400-talet donera delar av sina jordtillgångar i Öjebyn till prästbordsjord. Anledningen var att den gamla handelsplatsen uppströms Piteälven, i Kyrkbyn där den äldsta kyrkan antas ha funnits, inte längre gick att angöra med segelfartyg. Den nya kyrkan i sten uppfördes intill en lämplig hamnplats åren strax före 1500. Den murades av gråsten och tegel och dekorerades med figurer och mönster högst upp på gavlarna. Den ursprungliga kyrkan bestod av ett långhus och det fristående klocktornet. Kyrkan som den ser ut idag är ett resultat av en utbyggnad som gjordes på 1700-talet.

Hamnen låg sydväst om kyrkan, ungefär där församlingsgården Margaretelund ligger idag. Den nåddes söderifrån via Piteälven eller från havsviken i norr. Den norra inseglingen passerade Hällan och Holmen via Holmviken, ned till hamnen vid kyrkan.

	Piteå landsförsamlings kyrka i Öjebyn omgärdas av kyrkstugebebyggelse.

Kyrkan och handelsplatsen i Öjebyn har varit bebodd åtminstone sedan 1400-talet. Spår efter deras liv och verksamhet finns förutom i de fåtaliga medeltida byggandsverken framförallt i marken. Hela området har rika kulturlager under dagens vägar, tomter och hus.

De låglänta sankmarkerna och de senast upptagna odlingsmarkerna mellan Kyrkan och Holmen utgörs av gammal sjöbotten. Vid Präsavan norr om Grindgatan och Holmviken mellan gamla E:4:an och Hällanvägen syns det tydligt var det tidigare varit vattenspegel. Idag är marken här sank och bevuxen med sly. På höjdlägen i landskapet finns de medeltida gårdsplatserna Hamn, Hällan och Holmen som än i dag är bebyggda. De äldsta detaljerade nedteckningarna över bebyggelsen i Öjebyn är Gustav Vasas Jordebok från 1543. Där redovisas alla skattepliktiga hemman. I Öjebyn fanns vid denna tid 16 stycken. Om än gårdsplatserna är från medeltiden är gårdarnas bebyggelse yngre. Kyrkstadens bebyggelsemönster liknar det sätt som Kyrkbyns stugor låg och kan därför ge en bild av hur den äldsta bebyggelsen på marknadsplatsen i Öjebyn en gång såg ut. Exakt hur gammal kyrkstadstraditionen är vet man inte, men kanske höll sig bönderna med en övernattningsstuga vid kyrkan redan på 1500-talet. Kyrkstaden har brunnit flera gånger under århundranden och de flesta kyrkstugor som finns idag byggdes på 1800-talet. Kyrkan och klockstapeln byggdes i sten och är de påtagligaste medeltida arv som finns i Pitebygden.

När församlingsgården Margaretelund skulle byggas i slutet av 1960-talet undersöktes marken av arkeologer från Norrbottens museum. Husgrunder och enstaka lösfynd hittades och på så vis vet vi på ett ungefär hur det medeltida Öjebyn var gestaltat.

Marknadsplatsen vid kyrkan i Öjebyn lade grunden för stadsbildningen 1621. Då fanns redan en etablerad kyrklig administration här och birkarlarna hade tidigare förlagt sin handel hit. Den äldsta bebyggelsen låg ungefär där kyrkstadsbebygglsen finns idag.

Att tänka på

Kyrkan skyddas enligt kulturminneslagen. Läs mer om kulturminneslagen här. Centrala Öjebyn, kring kyrkan och kyrkstaden består av sk. kulturlager. Ingrepp i mark kräver förundersökning för att fastställa att fornlämningar etc. inte skadas.