Lyckoträsk

Lyckoträsk ligger i kommunens västra del några kilometer sydöst om Koler. Bebyggelselämningar kring sjön vittnar om de kronotorp som funnits i området. Lyckoträsk har varit en viktig fiskesjö för både samer och bönder.

Till sjön Lyckoträsk i Markbygden har samer under lång tid tillbaka kommit för att fiska. Kring sjöns stränder finns fornlämningar i form av härdar och så kallade boplatsgropar – djupa hål i marken som använts till att förvara livsmedel i.

Fast bebyggelse fanns inte vid sjön förrän det första krononybygget upptogs vid norra stranden år 1800. Strandbetet var viktigt för djurhållningen och fisket i sjön var värdefullt. År 1850 upptogs ytterligare ett nybygge vid norra stranden. Under 1890-talet blev det möjligt för egendomslösa att anlägga torpställen på kronans mark. Staten bidrog delvis till torpstugan som uppfördes enligt speciella normer. Torparen åtog sig att uppodla ett stycke mark men skulle framförallt vintertid vara verksam i skogsbruket. Staten ägde inte bara marken utan även torparens hus och ladugård. Istället för att betala arrende den första tiden fick torparen sköta tillsyn av kronoskogen. Dessa kronotorp var vanliga över hela Norrbotten och förlades till isolerade skogsområden långt från övrig bebyggelse. Den försörjning som skogen kunde ge varierade kraftigt och det kompletterande jordbruket var ofta svårbrukat. Odlingslotterna var små och låg på svårodlad mark. Många av dessa kronotorp övergavs ofta efter en ganska kort tid och idag återstår bara grunderna. Kring Lyckoträsket finns fem sådana torplämningar med husgrunder, brunnsgropar, igenväxande odlingsytor och röjningsrösen. De berättar om torpen som anlades vid sekelskiftet 1800/1900 och som bara några årtionden senare lämnades att förfalla och växa igen.

I närheten av torplämningarna finns också tjärdalar som berättar om hur viktig tjärexporten var och att tjärbränning var en viktig syssla för torparen. På kartorna över området har de lämnat efter sig sina namn. Kring Lyckoträsket finner vi platser med namn som Olle, Pelle, Isak Pers och Maniliden.

Rester av fördämningar i sjön vittnar om den betydelse vattendraget haft under flottningsepoken. Under den mest intensiva flottningsperioden fanns hundratals mil av flottningsbara vattenvägar. Det var inte enbart de största älvarna som användes för att transportera timret. Små bäckar och åar röjdes från hinder. Sjöar dämdes för att säkra vattentillgången i de mindre vattendragen och många nybyggare var periodvis sysselsatta med detta arbete.

I byn Lyckoträsk finns idag några gårdar uppförda på 1900-talet.

Förhållningssätt

De bebyggelselämningar som finns kring Lyckoträsk betraktas som fornlämningar och får inte ändras, flyttas, förstöras eller täckas över. Skogsbruk i området måste ske med största försiktighet så att skador på fornlämningarna undviks. Odlingsrösen, åkerlyckor och husgrunder kan med fördel röjas så att rötter och träd inte riskerar att förstöra dem.