Backens småhusområde ligger i centrala Piteå och gränsar mot Sundsgatan i norr, Parkgatan i öster, Bergsviksvägen i söder och Industri-gatan i väster.
De första egnahemmen i området uppfördes utmed södra änden av Backevägen och Bäckgatan i nuvarande kvarteren Traktorn, Trädgården, Räfsan och Skytten. Backevägen var huvudvägen och ledde mellan Backen och Lomtjärn i Öjebyn. När egnahemmen byggdes på 1930-talet fanns jordbruksbebyggelse på Backen, t ex mangårdsbyggnaden och stall på Traktorn 10, i hörnet vid korsningen Parkgatan – Bergsviksvägen. Backen bestod i huvudsak av åkermark som tillhörande kringliggande hemman. Eftersom området låg nära industrin i Bergsviken och Storfors och centralt invid Häggholmen var Backen förstås attraktivt för 1930-talets egnahemsbyggande som tilldrog sig utanför stadsplanelagd mark. Nya småhus uppfördes då utmed Parkgatan, Bäckgatan och Backevägen. Egnahemmen från tidigt 1930-tal är placerade på långsmala tomter vars kortsida vetter mot vägen. I inre tomtgräns står vanligtvis ett uthus. Denna tomtindelning är tydligast utmed Backevägen i kvarteret Vågen.
Kvarteren utmed Backevägen och Kolmilavägen präglas i det närmaste av en trädgårdsstadskaraktär. Gatorna har fått sina träckningar utmed gamla rågångar och bruksvägar. De planlagda gatorna följer terrängen och är lagda i stora mjuka böjar. I sydöstra delen finns två kortare gatusträckningar som ytterligare förstärker den oregelbundna planen, Genvägen och Lillgatan.
Under 1950-talet fick kataloghus-bebyggelsen sitt stora genomslag och på norra Backen uppfördes minst ett trettiotal Y-tonghus med en stomme av gasbetong. Karaktäristiskt för dessa hus är att de har putsade fasader i ljusa färger, enkla slätputsade fönsterband, sadeltak täckta med tegelpannor och öppna uteplatser. Kataloghusen uppfördes utmed Storgatan, västerut på Backevägen och i norra delen av Backenområdet. Utmed Storgatan i områdets norra del sträcker bebyggelsen ut sig i en lång rad och här är kvartersformerna regelbundna.
I samband med Assi-fabrikens etablering på Lillänget byggdes området ut med enbostadshus i områdets södra delar. Företrädelsevis rör det sig om friliggande enbostadshus i en och en halv våning uppförda 1961-62. De är placerade i vinkel utmed Lillängsgatan och Härdargatan. Innanför dessa kvarter finns ett triangulärt grönområde med lekpark. Tomternas utformning och byggnadernas placering på tomten är likartad över hela området. Framförallt i kvarteren Härdaren, Pressaren och Limmaren är det tydligt. Husen är genomgående placerade ett stycke in på tomten, parallellt med tomtgränsen och i linje med husen på grannfastigheterna. Några hus är placerade annorlunda och de är äldre jordbruksrelaterade hus uppförda innan Backens första stadsplan upprättades. Fasaderna är vanligtvis klädda med vita betongelement och gavelrösten med brun fjällpanel. De branta sadeltaken är täckta med betongpannor. Husen står med gavel mot gatan och intill huset står vidbyggda eller fristående enkelgarage, klädda med ljusmålad fjällpanel. Entrén till huset är förlagd till husets långsida, närmast gatan. Kvarteren Pressaren och Elektrikern är uteslutande bebyggda med hus från Småhusbyrån AB. Småhusbyrån finns också representerad utmed Svarvargatan i kvarteret Kranskötaren. Samtidigt som dessa hus uppfördes påbörjades utbyggnaden av kvarteret Härdaren. Fram till 1966 uppfördes i kvarteret sexton kataloghus varav hälften, de utmed Svetsargatan, alla kom från Älvsbyhus och de utmed Härdargatan ritats av HSB:s riksförbunds arkitektkontor liksom husen i kvarteret Limmaren. Dessa hus hade till skillnad från Småhusbyråns hus fasader klädda med träpanel.
Gemensamt för kataloghusen från 1960-talet är att de karaktäriseras av prefabricering av byggnadselement, vilket fick stort genomslag under 1960-talet. Tidens stilideal råder med avskalade fasader, enkla detaljer i trappräcken och fönsterutformning. Husens entréer saknar tak eller har endast ett enkelt skärmtak, detsamma gäller uteplatsen. Husen har vidbyggda enkelgarage med sopskåp och på många av tomterna står ett uthus vid inre tomtgräns.
Backens småhusområde är ett homogent och väl sammanhållet egnahemsområde vars småhus i huvudsak byggts mellan 1930 och 1965. Bebyggelsens utbredning går från fragment av den första jordbruksbebyggelsen och de spridda egnahemmen i områdets östra delar till 1950- och 1960-talens enhetligt bebyggda kvarter på norra och södra Backen.
För att bevara och förstärka Backens karaktär bör underhåll och ändringar i småhusen göras utifrån varje byggnads specifika egenskaper. Putsade fasader med slätputsade fönsterband bör till exempel inte förses med foderbrädor eller andra främmande dekorationer. Enkla smidesräcken kring trappor och uteplatser bör bevaras. Tegel- och putsfasader bör inte kläs in med träpanel. Det gäller också de småhus som är klädda med vita betongelement. Trähusen från 1960-talet har vanligtvis liggande fjällpaneler eller locklistpanel. Dessa fasader bör inte ersättas av lockpaneler då de blir för grova och klumpiga. Tegeltaken är mycket karaktärs-bärande för området och bör inte ersättas med andra takmaterial. Enkelgarage bör ha flacka pulpettak. Dubbelgarage eller garage med höga sadeltak är inte förenliga med bebyggelsemiljöns karaktär.
Dessa tegelvillor är några av de större och mer anspråksfulla husen på Backen.
|