Till förstasidan Kulturmiljöprogrammet Om projektet  
 
 
Besök ett område
 
Områden   Fornlämningar

Arkeologistigen
Gråträsk
Sikfors
Stenskär
Storräbben Torrbergstjärnen

 

Labyrint
Liggande höna
Röse
Sättning

   
 

Underlagsmaterial:

Norrbottens synliga historia

Regionalt fornvårdsobjekt Riksintresse för kulturmiljövården


 
  Arkeologistigen
 
  Gravröse på Lillberget.

Arkeologstigen börjar vid Turiststationen i Jävre. Stigarna är väl markerade och vid flera av fornlämningarna finns skyltning. Bitvis är stigarna branta och går utmed kala berghällar. Väl uppe är utsikten över Piteås södra skärgård magnifik.

Bronsålder i Jävre

Under bronsåldern, för omkring 3 500 år sedan var Jävreområdet ett skärgårdslandskap. Då bestod området fortfarande bara av kala uddar och skär i havet och landhöjningen hade ännu inte gjort platsen till fastland. Hit kom människor för att fiska och jaga säl. Här begravdes också de avlidna och gravplatserna märktes upp med högar av sten, väl synliga i landskapet.

 

Bronsåldersgravarna på Högberget, Lillberget och Sandholmsberget är högt belägna men fortfarande med havsanknytning, om än havet ligger ca 30-40 m lägre idag än vid tiden för gravarnas uppförande. Området utgör länets, av det här slaget, största gravfältsområde. Förutom gravrösen och spår efter forntidens människor finns också tydliga spår efter ett försvunnet landskap. Rullstensfält och kalspolade klippor vittnar om havets bränningar för tusentals år sedan.

 

Gravarna ligger oftast i grupper om flera men förekommer också enskilt. Röset är oftast runt och högre och mer välvt än den flacka stensättningen. Stensättningar kan vara runda, skeppsformiga eller ovala och är lägre än röset. Den här typen av gravar är vanliga från bronsåldern och finns i stora delar av landet. Men gränsen norrut går ungefär vid Pite älv. Folket som begravde sina döda på det här sättet vistades i trakterna kring Jävre och Hemmingsmark norrut mot nuvarande Svensbyn. Norr om Pite älv blir gravskicket mycket ovanligt.

På Sandholmsberget finns också en så kallad Liggande höna. Den består av en stor sten som pallats upp på tre mindre stenar. Fornlämningen är ovanlig och förekommer annars bara längst Smålandskusten och på Öland.

 

Intill gravsättningarna har arkeologer funnit boplatsmaterial. Det så kallade Jävresmycket hittades här. Det härrör från Sibirien och kan dateras till 500-talet e. Kr. Det tyder på att människorna i Jävre skärgård under folkvandringstid hade kontakter med människor från öster. I området finns också andra typer av fornlämningar, bland annat labyrinter. Labyrinternas betydelse är okänd, men de förekommer i Norrlands kusttrakter. Kanske anlades de för att bringa god fiskelycka. Labyrinten på Högberget har daterats till 1200-talet. 

 

Att tänka på

För att fornlämningarna ska bevaras för framtiden är de skyddade enligt kulturminneslagen. Det är förbjudet att förstöra, flytta, ta bort stenar, täcka över eller på annat sätt rubba en fast fornlämning utan länsstyrelsen medgivande. Det är inte tillåtet att elda direkt på berghällen. Läs mer om kulturminneslagen här.


Kartan föreställer vattnenivån i Jävre omkring 1000 f Kr. Det framträder tydligt att gravarna anlades nära vattnet.