Kring Sikfors by finns mängder av fornlämningar.

Sikfors ligger några mil uppströms Piteälven, mitt mellan Piteå och Älvsbyn. På östra sidan av älven, vid Gåstjärnheden finns några av de många fornlämningar markerade och skyltade.

Sikforsområdet, kring Piteälvens sista fors på sin väg ned mot havet, har varit bebott och besökt av människor sedan mycket lång tid tillbaka. Här finns många förhistoriska lämningar efter jakt- och fångstfolk i form av bland annat boplatsgropar och fångstgropar. I skogarna kring Sikfors har samer lämnat spår efter bosättningar och här vittnar den befintliga traditionella bebyggelsen om att en bofast befolkning tidigt etablerade sig i området.

Älvdalen har en dramatisk karaktär med branta kast ned mot älvfåran. Hedmarken på ömse sidor om älven är sandig och består i dag till stora delar av tallskog. Intill älven, vid Sikfors, finns en lågt belägen platå. Där etablerades under medeltiden fiske- och jordbruksbyn. Läs mer om jordbruksbyn Sikfors under epoken Staden & byarna.

	Piteälven präglar landskapet kring Sikfors.

Vid Frängstjärnen öster om Piteälven i höjd med Borgfors finns boplatslämningar utmed det som för

2 500 år sedan var havsstrand vid berget Deger-kullen. Intill dessa boplatser finns ett tjugotal kokgropar som användes för att laga mat eller kanske utvinna sältran efter lyckad säljakt.

I området mellan Frängstjärnen och älven finns ett fångstgropsystem som är yngre än boplats-lämningarna i närheten. Människorna levde i ett med naturen och hade god kunskap om de vilda djurens vandringar. De kunde därför anlägga fångstgropssystemen så att de skar av älgarnas och vildrenarnas naturliga vandringsleder. I groparna har det funnits en sten- eller träkista som gjort att djuren fastnat i gropen och därmed blivit ett lätt byte för jägarna. De äldsta fångstgroparna i länet är upp till 6 000 år gamla, men jakt med hjälp av gropar har bedrivits ända fram till 1864 då det förbjöds. Exakt hur gamla fångstgroparna i Sikfors är vet ingen.

Utmed höjdryggen mellan Piteälvens dalgång och Borgforsälvens dalgång finns stora mängder fornlämningar i området mellan Sikfors och Tvärån i Älvsbyns kommun. Det rör sig om boplatslämningar efter människor som i slutet av stenåldern vistades i trakten och livnärde sig på fiske och säljakt. Dessa lämningar är koncentrerade till området kring grustaget vid Lomtjärnen och åsen strax nordost om Lill-Abborrtjärnen. Vid Lomtjärnen och vid Oxtjärnen i Tvärån finns lämningar efter samiska boplatser.

Öster om Piteälven och Älvsbyvägen finns Gåstjärnheden som är områdets största fornlämningsområde. Här finns stora fångstgropssystem utmed södra sidan av myrmarken Floxen tillsammans med flera härdar efter samiska visten. Platsen är tillgängligjort och skyltar berättar om fornlämningarna.


Sikfors är en mycket kulturhistoriskt intressant bygd tack vare de talrika fornlämningarna, det agrara kulturlandskapet i byn samt de industrihistoriska arvet i form av järnvägsbro och kraftstation. Läs mer om kraftverket under epoken Industrialisering.

Att tänka på

För att fornlämningarna ska bevaras för framtiden är de skyddade enligt kulturminneslagen. De får inte förstöras, ändras, flyttas eller täckas över utan länsstyrelsens medgivande. Läs mer om kulturminneslagen här.