Furunäset

Furunäset ligger mellan Klubbgärdet och Munksund ett par kilometer söder om Piteå stad. Sjukhusområdet från sent 1800-tal har idag omvandlats till företagsby.

Piteå hospital & asyl, från 1932 kallat Furunäsets sjukhus stod färdigt 1893. Asylen hyste de kroniskt sjuka som inte förväntades kunna lämna sjukhuset. Hospitalet var till för dem som kunde botas. Sjukhuset hade ett upptagningsområde från Härnösand och norrut. Många människor också långt utanför Piteå har en relation till Furunäset. Sjukhuset ritades av arkitekt Axel Kumlien som genom sitt arbete vid Kungliga Medicinalstyrelsen blev ett namn inom den svenska arkitekturhistorien.

Under lång tid på 1900-talet fungerade sjukhuskomplexet som ett självförsörjande samhälle med eget jordbruk och med personal och patienter som tillbringade långa tider helt innanför sjukhusets område. Det var inte ovanligt att patienter blev kvar på Furunäset hela sitt liv och begravdes på gravplatsen i områdets utkant. Anhöriga ville sällan kännas vid sina psykiskt sjuka och missanpassade familjemedlemmar. Även personal jordfästes på sjukhusets begravningsplats.

Områdets huvudbyggnad kallas borgen i folkmun eftersom den är kringbyggd. Den är murad med tegel och fasaderna är vitputsade i en stram nyklassicism som kännetecknar institutionsbyggnader från denna tid. Fasaderna är symmetriskt utformade med småspröjsade höga fönster.

Tillhörande byggnader från första uppbyggnadsskedet, fram till omkring 1910, utgörs av ekonomibyggnader såsom snickeri och djurstallar. Vid tiden för sjukhusets tillkomst uppfördes också bostäder för överläkaren, sysslomannen (administratören), intendenten m fl. Dessa hus uppfördes i den rådande villaarkitekturstilen med asymmetriska byggnadskroppar, panelarkitektur i spontat virke och rikt dekorerade verandor. Beroende på byggnadens status försågs taken med antingen falsad plåt, tegelpannor eller papp.

Sjukhusområdet har under årtiondena byggts om och till utifrån ändrade vårdformer och behov. Flera namnkunniga arkitekter har varit inblandade. Den nationalromantiskt inriktade Carl Westman ritade 1928 begravningskapellet och troligen också klockstapeln. Haakon Ahlberg ritade den stora vårdpaviljongen norr om borgen.

Furunäset karaktäriseras av institutionsarkitektur från mer än ett helt sekel. Hospitalbebyggelsen från det sena 1800-talet har under hela 1900-talet kompletteras med nya hus i takt med att behoven ändrats. Gemensamt för alla byggnader på Furunäset är att de givits en medveten gestaltning utifrån samtidens arkitekturideal och funktionskrav. Småhusbebyggelse inom området är enhetligt utformade. Det gäller såväl friliggande läkarbostäder som sextiotalets villor utmed Läkarvägen. Sjuksköterskors och mentalvårdares personalbostäder bestod av flerbostadshus varav några fortfarande finns kvar. Ny bebyggelse som tillkommit i området under 1990- och 2000-talen har i vissa fall givits en enhetlig utformning (bostadsrättsförening och flerbostadshus). Småhusen som byggts i områdets södra del avviker däremot från områdets karaktär på grund av deras individuella utformningar.

Förutom den medvetna arkitektoniska gestaltning som genomsyrar Furunäsets bebyggelse har naturen och parkanläg-gningarna ett viktig miljöskapande värde. Doktorsvillan har en trädgårdsanläggning med arboretum (trädsamling), lusthus och bersåer. En trädgård som anlagts för samvaro, nöje och rekreation. Utanför doktorsvillans trädgård och söder om huvudbyggnadens paradfasad ligger den allmänna sjukhusparken. Här växer höga lärkträd och promenadstråken är lagda i vindlande gångar. Utmed stranden löper Kärleksstigen och vid den ligger också Grottan. Ett eremitage som användes som utflyktsmål av både personal och patienter under sjukhustiden. I grottans stenmur finns inristat årtal och figurer. I områdets ytterkanter finns den gamla tallskogen kvar. Det är förstås den som namngett Furunäset.

Bebyggelsen, parkerna och tallskogen bidrar tillsammans till en medvetet utformad helhetsmiljö. Ändringar och tillskott i denna bebyggelsemiljö bör utgå ifrån helhetsperspektivet. Furunäset har använts och utvecklats i takt med mentalvården under hela 1900-talet. De ursprungliga byggnaderna med sjukhussalar som ”isoleringen” och ”stormen” har efter hand kompletterats med verkstäder och terapilokaler. 1900-talets psykofarmaka revolutionerade mentalvården vilket även ledde till nya verksamheter inom sjukhuset. Så sent som på 1980-talet byggdes den sista terapilokalen. Även i framtiden ska bebyggelsen berätta historien om Furunäset hospital & asyl och det slutna samhälle det var under nästan hela 1900-talet. 

Sjukhusverksamheten avvecklades i slutet av 1980-talet och idag utgörs området av en företagsby. I samband med att områdets funktion ändrades revs flera ekonomibyggnader och personalbostäder.

Förhållningssätt

Utvecklingen inom företagsbyn bör inte ske på bekos-tnad av Furunäsets kulturhistoriskt värdefulla institutionsmiljö. Om än funktionen har ändrats kan de kvarvarande byggnaderna berätta om den psykiatriska vården under ett helt sekel. Från det att människorna mer eller mindre lämnades för förvaring på Furunäset till att patienterna arbetstränade för ett liv ute i sam-hället. Furunäsets sjukhusområde utgör en komplex bebyggelsemiljö. För att förstå institutionens själv-försörjning och slutenhet gentemot det övriga samhället är det mycket viktigt att de byggnader som fortfarande återstår från sjukhustiden bevaras. Det gäller såväl anspråkslösa hus som grindstuga och förrådsbod likväl som läkarbostäder. För att förstå byggnadernas inbördes relationer och deras sjukhusfunktioner är det viktigt att de står kvar på urpsrunglig plats. På så vis kan en byggnad ändra funktion samtidigt som dess historia fortfarande är avläsbar i bebyggelsemiljön.

Byggnaderna bör underhållas så att dess kulturhistoriska och estetiska värden inte går förlorade. Ändringar av byggnader eller bebyggelsemiljön ska vara ett positivt tillskott och stärka platsens karaktär. Vid ändrad användning av byggnader bör stor hänsyn tas till helhetsmiljön och förståelsen av de historiska sammanhangen.

Tallarna är typiska för området och bör inte fällas. De har dessutom givit platsen och sjukhuset dess namn. Nybyggnad bör ske utan att onödiga trädfällningar sker. Tallar bör inte tas bort på småhustomter.

Samtliga äldre byggnader inom området har givits omsorgsfulla utformningar enligt rådande stilideal vid uppförandet. Genom Furunäsets byggnadsbestånd är det möjligt att följa arkitekturhistorien. Från 1800-talets nyklassicism till 1960-talets rationella villabyggande.