Storfors sågverkssamhälle ligger mitt mellan Bergsvikens by och E4:an. Europavägen utgör en gräns mellan det som en gång var ett område - sågverksplatsen och samhället.

Namnet Storfors följde med AB Storfors från Lillpite som flyttade verksamheten till Bergsviken på 1880-talet. Läs mer om sågverksbolagen under epoken Indust-rialiseringen.

Sågverkssamhället i Bergsvikens östra del blev strikt avgränsat från byns jordbruks-samhälle. Området närmast sågverken bebyggdes med herrgård, kontor, skola och bostadslängor. Merparten av denna bebyggelse är idag försvunnen och E4:an drar fram på platsen. Vägen har gjort att det fysiska sambandet mellan sågverken och samhället delvis brutits.

Den första egnahemsbebyggelsen i Storfors etablerades vid nuvarande Värdshusvägen och strax söder därom utmed nuvarande Storforsvägen och Entitevägen. På varje tomt uppfördes ett litet bostadshus samt uthus-länga med avträde, vedbod och redskapsförråd. Bebyggelsen kom under 1900-talets första decennier att växa västerut utmed Storforsvägen. Under 1930-talet gjorde egnahemslånen att många nya småhus byggdes i samhället. Senare har bebyggelsen fortsatt att expan-dera, norrut längs Stapelvägen och söderut utmed Ejder- och Fasanvägen.

I brukssamhället etablerades tidigt bolagshandel och Konsum, mjölkbutiker och bageri. Arbetarna byggde eget Folkets hus under storstrejken 1909. Här fanns frikyrka, nykterhetsloger, idrottsförening och syförening. Sågverkssamhället skiljde sig från övriga byar i bygden. Här var bebyggelsen tät och människorna var inte utspridda som på lands-bygden. Under sågverkens högsäsong rörde sig mycket folk i samhället. Skepp och skutor från andra länder lade till vid Storfors kaj, människor från bygden, men också utifrån, kom till Storfors för att arbeta. Här rådde liv och rörelse. Men när sågverken stannade för helgen på lördagseftermiddagen lägrade sig lugnet i samhället. Många som låg över på veckorna återvände hem över helgen.

Många berättelser finns om hur invånarna i jordbruksbyn Bergsviken var angelägna om att markera avståndet till arbetarbefolkningen i sågverkssamhället. Storforsborna fick därför egen skola för att bönderna inte ville att barnen skulle gå i samma skola. Fotbollsmatcher hölls mellan Bergsviks- och Storforsungdomar.

Karaktärsbeskrivning 

Bebyggelsen i Storfors består till största delen av egnahem från tidigt 1900-tal. Husen är vanligtvis i en och en halv våning, ofta med låga vindsfönster under takfot. På tomten finns ett eller flera uthus, med tiden har också garage och friggebodar byggts.

Egnahemsbebyggelsen är enkel och osmyckad. Många har entréerna vända in mot gården. Byggnaderna är antingen placerade nära vägen, som t ex utmed Storforsvägen och Värdshusvägen eller indragna från vägen med trädgården i förgrunden.

Förhållningssätt

För att bevara och förstärka Storfors karaktär är det viktigt att bygga vidare på sambandet mellan bostadsbebyggelsen och industribebyggelsen vid Inrefjärdens kaj.  Egnahemsbebyggelsen utmed Värdshusvägen och Entitevägen bör underhållas så att kulturhistoriska och estetiska värden inte går förlorade. Ändringar och tillbyggnader bör underordna sig de ursprungliga byggnadernas storlek och proportioner. Det är viktigt för att bebyggelsemiljön ska bibehålla egnahemskaraktären.