Strömsborg

Strömsborg ligger sydöst om Hägg-holmen utmed gamla vägen till Furunäset.

Området planlades första gången 1932. Det gjordes i samband med att fler tomter skulle avstyckas för ny bostadsbebyggelse. Då fanns redan en etablerad bebyggelse på Strömsborg, åtminstone sedan 1880-talet. Den äldsta bebyggelsen i området uppfördes utmed ”hospitalvägen” nuvarande Furunäsvägen. Vägen ledde från Häggholmen via sågen och bostadsbebyggelsen på Strömsborg, vidare genom Klubbgärdet och fram till Furunäsets sjukhus. Merparten av den bebyggelsen hade tillkommit som egnahemsbebyggelse och självreglerad bebyggelse utanför stadsplanelagt område.

Den väl avgränsade bebyggelsemiljön breder ut sig på det markområde som långt in på 1900-talet omgärdades av vatten. Huvudbyggnaderna ligger utmed Furunäsvägen (tidigare Hospitalvägen) och gårdarna gränsade förr mot strandlinjen, vilket fortfarande är skönjbart. Den gamla strandlinjen är idag bevuxen med sly.

I slutet av 1940-talet planeras nya flerbostadshus i kvarteret Ekan och Jollen. Två av dem uppfördes under första hälften av 1950-talet. De övriga tomterna behöll sina småhus, vilket ger kvarteren det utseende de har idag. Tack vare flerbostadshusens indragna placering har gatan till stora delar behållit den täta och stadsmässiga prägeln.

Inrefjärdens vatten sträckte sig långt in på 1900-talet fram till kvarteret Barkens södra tomtgränser. Strömsborg var en udde med broförbindelse till Häggholmen. Idag är marken runt omkring utfylld och den gamla strandlinjen söder om Furunäsvägen igenvuxen.

Under 1930- och 1940-talen bredde bebyggelsen ut sig ytterligare utmed ”hospitalvägen” i riktning mot Klubbgärdet.

Vegagatan och Barkgatan har varit viktiga tvärgator i den norra delen av Strömsborg. De förlorade sin betydelse i samband med att bebyggelsen innanför nuvarande kv Ekan revs. Idag fungerar de som infarter till bostadshusen.

Karaktärsbeskrivning

Bebyggelsen i områdets nordvästra del karaktäriseras av de långsmala tomterna där bostadshusen är placerade i linje med gatan och uthus mot inre tomtgräns. Husen vänder den slutna sidan mot gatan och har ingången förlagt mot gården. Byggnaderna är i en och en halv våning, har flacka sadeltak eller brutna tak. Till förmån för nya vägdragningar har flera hus i kvarteret Ekan rivits (på tomter norr om nuvarande kv Ekan).

De yngre egnahemmen i områdets sydöstra del är större än husen i norra delen. De placeras också friare på tomterna som också var större och mer rektangulära än på norra Strömsborg. Husens entréer ligger dock fortfarande vänd in mot gården och uthusen har sina givna platser i inre tomtgräns.

Den till synes ganska blandade bebyggelsen på Ströms-borg består av två olika delar som var för sig ger ett homogent intryck. Den norra delen har tät småhus-bebyggelse placerad utmed gatan på långsmala tomter. De hade ursprungligen strandläge med egna bryggor och sjöbodar.

Under första hälften av 1950-talet uppfördes de två flerbostadshusen i norra delen av Strömsborg. De avvek i storlek och placering helt från den dittills uppförda bebyggelsen. Strömsborgs karaktär ligger i den täta och stadsmässiga gatubilden, tomternas storlek och form, den i norr traditionella trähusbebyggelsen och den i söder funktionalistiska egnahemsbebyggelsen. Strömsborg är ett gott exempel på den randbebyggelse som uppkom utmed stadens tillfartsvägar, utanför stadsplanelagd mark, under 1900-talets första decennier.

Förhållningssätt

För att bevara och förstärka Strömsborgs karaktär bör befintlig kvartersstruktur och bebyggelsemönster inte ändras. Området kan förtätas på de idag tomma tomterna, men befintliga tomter bör inte styckas av eller förtätas ytterligare. I den norra delen av Strömsborg är det viktigt att den täta och stadsmässiga gatulinjen inte bryts. Husen bör även fortsättningsvis ligga i linje med gatan och vända entréerna mot gården. Uthus bör placeras vid inre tomtgräns. I områdets sydöstra del bör den mer fria strukturen råda även forstättningsvis. Öppna trädgårdar med husen i linje men något indragna från gatan bör beaktas.