Mellanboda

Mellanboda kolonatområde ligger några kilometer sydväst om Hemmingsmark vid gränsen till Västerbotten.

Kolonisationen i Mellanboda ingick som en åtgärd som staten utförde i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Gävleborgs län. Staten ville skapa arbetsmöjligheter i det krisdrabbade landet, få statens skogsegendomar skötta och minska emigrationen. År 1919 blev 23 kolonat utlagda på ett område beläget omkring 5 km sydväst om Hemmingsmark. Marken uppläts åt familjer som kunde finna en försörjning i skogen och i ett eget mindre jordbruk.

Kolonisterna skulle själva stå för byggandet av nödvändiga hus såsom bostad och ladugård. Byggplatserna stakades ut till stenholmar intill myrmarken. De små kolonatstugorna bestod av ett rum och kök med förstuga, skafferi och källare. De större stugorna hade två rum och kök. Likaså fanns föreskrifter vad ladugården skulle inrymma. Kolonisten stod själv också för att markerna röjdes och dikades så att odling kunde ske. Marken var dock inte lämplig för odling i någon större utsträckning, antingen var den alldeles för våt, alldeles för stenig eller så låg den i lägen som gjorde att frosten blev ett stort problem. Maskiner var mycket ovanliga inom kolonatens jordbruk och även hästar var det ont om. Det medförde att kolonisterna i Mellanboda var beroende av arbetsbyte mellan varandra.  

Mellan åren 1924-1949 var befolknings-underlaget tillräckligt för en skola i Mellan-boda. Barnskarorna i kolonaten var under den tiden stora och klasserna fylldes utan problem.

Men livet på kolonaten blev förmodligen besvikelser för de flesta. Redan efter några år började utflyttningen från Mellanboda. I några av gårdarna fanns i slutet av 1980-talet fortfarande ättlingar till de första kolonisterna kvar.

Karaktärsbeskrivning

Hälften av kolonaten bestod av 3 hektar odlingsbar fastmark, 12 hektar odlingsbar torvmark samt 15 hektar skogsmark. De mindre kolonaten omfattade omkring 1 hektar odlingsbar fastmark, 4 hektar odlingsbar torvmark samt 3 hektar skogsmark. De ligger utspridda i myr- och skogslandskapet. Varje kolonat för sig med respektive odlingsmark i närheten. Långa infartsvägar leder in till varje kolonatstuga. Odlingsmarkerna växer igen och naturen återtar den mark som kolonisterna med stora vedermödor uppodlade för snart hundra år sedan.

Förhållningssätt

För att bevara och förstärka Mellanbodas karaktär bör odlingsmarken närmast respektive kolonat hindras från att växa igen. Kolonatstugor med tillhörande ladugård bör underhållas så att de inte förfaller.