Till förstasidan Kulturmiljöprogrammet Om projektet  
 
 
Besök ett område
 
Områden    
Fingermanholmen
Furunäset
Hortlax kyrka
Karlberg
Koler
Mellanboda
Norrfjärden kyrka
Norrmalmstorg
Roknäs-Sjulnäs
Rosvik
Sikfors kraftstation
Stadsplan 1876
Storfors-Bergsviken
Storfors sågverkssamhälle
Storsund
Strömsborg
  Järnvägen
Skolan
   
 

Underlagsmaterial:

Lokal bebyggelseinventering

 
   
   
  Jugend (pdf 1,1 MB)  
  Egnahem (pdf 1,1 MB)  
  Byggnadsvård (pdf 1,1 MB)  
     
     
   
   
  Koler

Koler är ett typiskt stationssamhälle och ligger ca 50 km väster om Piteå utmed Norra stambanan mellan Långträsk och Storsund.

I Kolerområdet finns en mängd fornlämningar som berättar att i trakten har människor levt sedan stenåldern. De rika fiskesjöarna har varit viktiga näringsfång genom tiderna. Namnet Koler kommer från samiskan och torde tyda på att Koler by, sedermera Kolerträsk, strax nordväst om Koler stationssamhälle, etablerades på platsen för ett sameviste.

Koler stationssamhälle etablerades i samband med att järnvägen drogs genom Markbygden i mitten av 1890-talet. Rallarlagen som arbetade med banbygget från norr och från söder möttes en decemberdag 1894 strax söder om Koler. Den närmaste bebyggelsen, krononybyggen etablerade under 1800-talet, fanns då i Kolerträsk, några kilometer nordväst om mötesplatsen.

Järnvägen hade en avgörande roll för etableringen av Koler stationssamhälle. Befolkningen i Kolertrakten kunde tack vare järnvägens tillkomst lättare avsätta sina produkter, framförallt träkol och tjära. Under 1940-talet var Koler en av de större utlastningsstationerna i trakten och under denna period blomstrade stationssamhället. Norra stambanan byggdes av rallarlag som börjat arbetet från två håll. Strax söder om samhället finns en minnessten rest över platsen där rallarlagen möttes 1894.

 

Karaktärsbeskrivning

Skolan i Koler började byggas 1922. Stilen är typiskt 20-talsklassicistisk. Den har en symmetrisk och klassiskt smyckad gestaltning, men byggnaden som helhet andas modernitet och aningar om den funktionalism som var i antågande. I skolhemmet, beläget i anslutning till skolan, bodde många skolbarn som hade lång resväg mellan bostaden och skolan i Koler.

Järnvägen skär genom samhället vars bebyggelse ligger utmed landsvägen och järnvägsspåret. Till skillnad från äldre jordbruksbyar var det inte odlingsmarken som bestämde bebyggelseutvecklingen, utan järnvägen och tillfartsvägarna. Koler station ligger längst söderut i samhället och övrig bebyggelse sträcker sig norr om stationsbyggnaden. Den stora skolan vittnar om stora barnkullar och en livfull bygd på 1920-talet. Framförallt skolan och järnvägsstationen är viktiga symbol-byggnader för Koler samhälle. Det är viktigt att de även i framtiden har en funktion så att de inte förfaller.

Bebyggelsen i övrigt består av egnahem och mindre flerbostadshus uppförda vid tiden för järnvägens etablering och senare. Samhällets övergripande karaktär är starkt präglad av det tidiga 1900-talets stationssamhälle, där järnvägen tillsammans med skogsbruket varit ortens livsnerv. De offentliga byggnader som finns är skolan, med skolhemmet och lärarbostaden, och järnvägsstationen.

Förhållningssätt

För att bevara och utveckla Kolers karaktär av den betydelsefulal stationsort den en gång var är det viktigt att samhällets symbolbyggnader finns kvar. Järnvägsstationen, skolan och skolhemmet är några av de viktigaste byggnaderna. De bör underhållas på ett sätt som inte äventyrar deras arkitektoniska värden. Minnesstenen söder om Koler är viktig att uppmärksamma.